Papegojtips från Hanna

Jag ska hem och träna ”skaka” i helgen!

Vi är inte så många som äger en brunhuvad papagoja i Sverige. Men Hanna Ömlin, Stockholm, har två, vilda Viggo och milda Molly! Trots att de är lika som bär har de helt nämligen helt olika personlighet. Hanna har också ovärderliga tips om hur man lär papegojor tricks, till exempel att skaka på huvudet, återkommer till det längre ner i inlägget.

Annons

Men först lite om Hannas små gojor. Så här beskriver hon sin Viggo, 1,5 år:

Viggo far fram som en virvelvind, han kräver saker från människor och är väldigt närgången när han vill ha något. Har han fått syn på något är det ju hans! Tror han iallafall…

Madiba? Nej, det är vilda Viggo! Foto: Hanna Ömlin

Och om flickpapegojan, 15 månader: Min Molly är världens snällaste, väldigt lugn och försiktig. Inte rädd men lite blyg och frågar liksom om lov för att bli kliad i nacken och så vidare.

Men detta är väl ändå Madiba? Nej, det mjukisen Molly! Foto: Hanna Ömlin

 

Trots att Hanna haft sina papegojor kortare tid än jag haft Madiba och Sara så kan Viggo och Molly flera tricks – och mina inte ett enda. Men jag fick bra råd av Hanna:

Viggo och Molly  är klickertränade och har lärt sig lite olika tricks bl.a High five, snurra runt, skaka på huvudet och hänga upp och ner.
Dom är väldigt ivriga när det gäller träningen, till slut så tar dom bara en tugga på solrosfröt sen snurrar dom fem varv till utan att man ens bett dom. Så klickerträning kan jag verkligen rekommendera.

Speciellt ”skaka på huvdet” är väldigt lätt att lära in. Jag sa skaka och blåste lätt på näbben vilket gör att dom automatiskt skakar på huvudet sen fick dom godis i belöning. Behövde bara blåsa 3-4 gånger på näbben innan dom fattade galoppen och bara lyssnar på ordet.
Så nu ska jag hem och träna ”skaka” i helgen med Madiba och Sara.

Här är fler kloka ord från Hanna:

High five är egentligen också väldigt lätt, jag fångade deras uppmärksamhet med att ha godis i handen sen sa jag ”High five” och petade på ena foten med pekfingret.
Peta och sen hålla hela handen mot foten. Fast jag höll handen lågt och lite snett för att inte skrämmas. Är inte så trevligt med en hel handflata i ansiktet.
Minsta antydan till att dom lyfte foten, även om det bara var för att gå iväg från det petande fingret fick dom beröm och belöning.
Tillslut kräver man högre och högre tills foten nästan är i höjd med näbben. Dom ser ut som frågetecken första gångerna men det är så himla kul att se hur fort dom kopplar!

Jag har läst mycket om just träning och tycker själv det är väldigt kul. Något jag har insett senaste halvåret är den vardagliga träningen.
Det är supergulligt att dom kan små tricks men mycket mer värdefullt att kunna lyfta på vingarna och liknande.
Så jag har backat lite nu och börjat med mer träning som underlättar vardagen. Som att kunna ta ifrån dom saker dom sitter och biter på och sånt.

Tack Hanna för fantastiskt bra råd och tack för att jag fick dela dem på bloggen!

Senaste kommentarer

  • Ulrika F Renberg: Hej Gunilla – jag undrar vart jag kan nå dig för en del frågor kring meniere? MVH Ulrika
  • Henrik: Hej Gunilla. Får man fråga ifall du fick Salovum att bita på dig igen efter att dess effekt uteblev? Hur pass...
  • GunillaHå: Hej Martin! Ja och även Renée Voltaire har en ask med rålakrits(finns bland annat på Coop och Ica) som är...
  • martin: det finns nu en svensk premiumlakrits från Lakritsfabriken i Ramlösa
  • christer winnerhag: hej bra artikel ang b12 , äter dessa tabletter själv och mår toppen just nu , men ack slutar man...

Etiketter